” Oavsett om det gäller vuxnas eller elevers kränkningar är skolorna generellt dåliga på att ta tag i situationen. Det är den slutsats jag kan dra, och det anser också föräldrar och lärare i anmälningarna. Frågorna måste prioriteras på ett annat sätt…”
Barn-och elevombudet Lars Arrhemius i SvD 070217
“Trots att lärare och rektorer kände till att elever kränkts, valde mer än hälften att inte reagera. Det visar en genomgång av anmälningar till Barn-och elevombudet. Vare tredje anmälan gällde en lärare som kränkt.”
SvD 070217
Bästa läsare!
I april 2006 hade jag förmånen att vara med när Skolverket bjöd in till konferens gällande nya lagen om att alla skolor framledes ska ha en s.k. likabehandlingsplan där det med tydlighet framgår hur skolan agerar när kränkningar inträffar. Med på konferensen var Hans Ytterberg, ombudsman med fokus på diskriminering av sexuell karaktär, samt den då nyinrättade Barn-och elev ombudsmannen Lars Arrhenius. Det var en mycket bra konferens och när jag satte mig på tåget i Malmö var mitt mål att innan Kalmar nalkades skulle skolans Likabehandlingsplan vara klar som arbetsförslag. Målet uppnåddes.
Ett år efter denna skärpning av lagtexten är det desto tråkigare att matas med artiklar om att problemen med mobbning och diskriminering på Sveriges största arbetsplats, inte tenderar att minska. Det får mig att tänka på vad som skall prioriteras i lärar- och skolledarutbildning. Eller handlar det om bristande civilkurage alternativt låg dos av medhavd humanism i yrkesrollen? Det får banne mig inte vara så att en endaste elev blir bemött av en vuxen som väljer att titta bort när kränkningar utspelas systematiskt i skolvardagen. Hur i all sin dar skall vårt demokratiska samhälle garanteras försörjning av medborgare som är beredda att stå upp för demokrati och allas lika människovärde?
Jag blir uppriktigt sagt förbannad och ledsen över de fundamentala brister som avslöjas. Med största sannolikhet kommer Lars Arrhenius att få mycket jobb, ty hans främsta arbetsuppgift skall ju vara att bistå alla de offer som den svenska skolan verkar sakna genuint intresse för att hjälpa.
Mvh
Per-Ola
