Lärares IT-och mediakompetens uppmärksammas

Bästa läsare! 

Lärare från ett 20-tal kommuner samlas på fredag i Göteborg för att ta emot utmärkelser för den höga IT- och mediekompetens som de har förvärvat efter en utbildning arrangerad av Myndigheten för skolutveckling. Samtliga har deltagit i myndighetens fortbildningssatsning på praktisk IT- och mediekompetens, PIM. Den inleddes för ett år sedan för att möta lärares och kommuners efterfrågan.

PIM ger lärarna möjlighet att utveckla sin praktiska IT-kompetens, alltifrån grundläggande basfärdigheter till mycket avancerad nivå, där läraren fullt ut kan använda IT som ett pedagogiskt verktyg för undervisning i ett modernt utrustat klassrum. Sammanlagt 70 kommuner har påbörjat kompetensutvecklingen och idag bedriver ca 10 000 lärare intensiva PIM-studier på Internet. Det finns möjlighet att examineras på fem nivåer. Myndigheten för Skolutveckling har bl.a. till uppgift att hjälpa Sveriges skolor att få fart på utvecklingsarbete, mål och kvalitetsarbete. Ett viktigt arbetsområde är naturligtvis ny teknik, digitala medier och kommunikation.

Det är hög tid att alla duktiga lärare som vill arbeta med ny teknik och interaktiva klassrum premieras. Bland många prioriterade arbetsuppgifter och ansvarsområden i en lärares vardag, är metodutveckling och arbete med ny teknik och digital kommunikation viktigt. Inte minst utifrån våra elevers perspektiv. Det får inte bli så att frågor som handlar om IT-kompetens och intresse för att utveckla metoder inom IKT bortprioriteras i de förtroendegivande samtalen som återfinnes mellan arbetstagare och arbetsgivare inom skolans värld. Ty genom att vi själva lär så kan vi även lära andra kring viktiga delar av vad som idag de facto är nödvändig medborgarkompetens. Informationssamhället måste på allvar ta steget in i skolans värld och vuxenvärlden har ett enormt ansvar att lära barn- och ungdomar att jobba med IT även innebär något annat än MSN och Lunarstorm .

Därför är det gott att Myndigheten premierar dessa många kommuner och lärare som redan tagit steget. Jag hoppas att många fler följer efter och ställer sig i läroprocessens kö.

Med bästa hälsningar

Per-Ola
 

Ledarskapet växer bäst i gränsöverskridande samverkan

Bästa läsare!

I veckan som gick hade jag den stora förmånen att få vara inbjuden föreläsare till Sapa AB i Vetlanda. På plats i församlingen fanns ledare i det lokala näringslivet och rektorer från skolan i kommunen. Dagens ämne var Det ömsesidiga mentorskapet – erfarenhetsutbyte mellan ledare i näringsliv och skola. Under några heta eftermiddagstimmar utspelades, utifrån min egen reflektion och betraktelse, ett mycket givande samtal där förhoppningar om ett framtida samarbete ledare emellan utstakades. För att avslutningvis lämna det lokala exempelt, kan jag bara önska dessa modiga och framåtblickande ledare lycka till inför de mentorssamtal som skall inledas. De stora vinnarna är barn och ungdomar i kommunen som förhoppningsvis får uppleva att världar kan mötas. Det är väl ändock det som är en av läroplanens främsta intentioner?

Med hänsyn tagen till de stora förändringar som skolan genomgått och kommer att genomgå fram till dess att ny skollag och den nya gymnasieskolan anno 2009 ‘antas’, ställs av naturliga skäl stora förväntingar på ett fungerande och utåtblickande skolledarskap. Inom arbetslivet är behovet av kompetetent arbetskraft en överlevnadsfråga på och därför är naturligtvis intresset för en väl fungerande skola närmast av sjävbevarelsedrift. I sammanhanget är regeringens förslag om lärlingsutbildning tänkvärt. Branscherna  kommer att få ett helt annat inflytande än tidigare i utbildningen. Här finns inga enkla eller givna lösningar och diskussionen om skolans avkall på kärnämnesundervisning mot ökad arbetslivsförlagd karaktärsämnesundervisning måste föras över gränserna.

Har behovet att bygga mötesplatser mellan skola och arbetsliv någon gång stått högre upp på agendan? Lärande, vägledning och medarbetarskap inom skolans värld kommer att behöva en väsentlig uppgradering för att möta de nya utmaningarna. Arbetslivets utsedda handledare måste på samma sätt skaffa sig en ökad insyn i skolans värld. Om dessa nya möjligheter delas finns det bara vinnare, och den främsta av dessa är naturligtvis eleven. Målet måste väl vara att förbereda eleven för högskolestudier, arbetslivet och livet i stort. Om vi vill och förmår att samverka är jag övertygad om att måluppfyllelsen kommer att bli fullgod.

Med bästa hälsningar

Per-Ola 

Speciallärarens återkomst

Bästa läsare!

Glädjande nyheter är att speciallärarutbildningen kommer att återinföras i Sverige. Om rektorer och lärare skall klara uppdraget att skapa en skola för alla är den framtida försörjningen av behöriga speciallärare av största betydelse. Insikten är vunnen att införandet av specialpedagogutbildningen inte löste det prekära problemet att nå fullgod måluppfyllelse när det gällde att bistå elever som är i behov av särskilt stöd. I många kommuner har specialpedagoger kommit att placeras som delar av centrala resursgrupper med uppgift att handleda pedagoger och göra undersökningar i skolmiljöer. Tveklöst fungerar specialpedagoger som ett viktigt redskap i den ökade professionalisering syftande till att sprida specialpedagogisk insikt till rektorer och lärare i våra skolor. Speciallärar-utbildningens återkomst talar ändock sitt tydliga språk; insatserna måste höjas för att nå högre måluppfyllelse i skolan. Antalet elever som behöver särskilt stöd har ju knappast minskat under senare år. Våra skolor skriker efter den insikt och kompetens som återfinnes inom speciallärarens område.

Därefter är det spännande att fundera över det utvecklingsskeende som fortfarande är giltigt för många skolor när det gäller att använda specialläraren maximalt som resurs i organisationen; vågar skolan ta steget att använda specialläraren som pedagogiskt dubbelkommando istället för skrubbkärring? Uttryckt på ett aningen annorlunda sätt och utifrån ett mer giltigt elevperspektiv: Skall undervisningen eftersträva integrerande eller exkluderande lösningar när det gäller att hjälpa elever som är i behov av särskilt stöd?

Undrar och hälsar

Per-Ola

Presskonferens om lärligsutbildningen 070413

Bästa läsare!

Skolminister Björklund presenterar å regeringens vägnar idag en av den nya gymnasieskolans viktigaste satsningar; införandet av lärlingsutbildning. Fram tills dess att GY 09 är utarbetad får kommuner, skolor och företag chansen att vara med i försöksverksamhet och finna vägar för goda lärlingsutbildningar.

Utmärkt kan jag tycka att inte invänta den nya gymnasieproppen, ty varje dag är en förlorad dag för de många duktiga elever och medarbetare i skola och näringsliv som vill framåt i denna framtidsfråga. Ett vitalt näringsliv kräver en uppdaterad skola som är yttersta garant för väl förberedda ungdomar på väg ut i arbetslivet.

Klicka in på bifogad länk om du vill lyssna av skolministerns presskonferens.

 http://www.regeringen.se/sb/d/8544/a/80297;jsessionid=aAlddB8_jZNg

Mvh

Per-Ola

Google Earth och den humana katastrofen i Darfur

Bästa läsare!

Med hjälp av ny teknik och det förnämliga programmet Google Earth kan medmänniskor på allvar ta del av händelseutvecklingen i Darfur. Via satellitbilder får förstörelsen av mänsklig civilisation och bebyggelse ett ansikte. Google som tidigare kritiserats för att gå diktatoriska regimers ärende och hjälpa till att censurera Internet har en del att arbeta på när det gäller att förbättra sin image.

Att inte våga tala i klartext om det folkmord och de systematiska kränkningar mot människovärdet som pågått alldeles för länge i södra Sudan är fullständigt oacceptabelt. Enskilda politiker visar ledarmod, men när sätter Världssamfundet ner foten med kraft?

Du laddar ner programmet Google Earth alldeles gratis genom att klicka på bifogad länk.

Med bästa hälsningar

Per-Ola

Påsk skänker tid för familj och läsning

Historieförmedlaren Vilhelm Moberg

Bästa läsare!

I denna tid är det ytterst gott att leva. Vårens ankomst är ett faktum och denna långfredagens morgon visar en så länge en klarblå himmel upp sig för sina yrvakna betraktare. För egen del har påsk, förutom goda tillfällen att umgås med nära och kära över en bit mat och dryck, inneburit rastplatser i tiden för läsning. Obligatoriskt inslag är den hårdkokta påskdeckaren, men även fakta och populärvetenskap kastar jag mig över som den bokslukare jag alltid varit. I år är det upp till bevis för Jens Lapidus, Al Gore, Ingmar Karlsson, Laurie. R King samt Caroline Salzinger.

Nåväl, för många handlar påsk även om hemkomst och existentiell längtan efter samvaro. Därför skulle jag vilja skänka dig en påskläsning som handlar om en människas längtan efter de stora sammanhangen som ytterst kallas historia. I en tid som delvis karakteriseras av ytlighet och rotlöshet är gemenskap och kulturell förståelse av största vikt, rentav en fråga om överlevnad, för oss själva men främst för våra barn. Att växa upp i en global värld ställer krav på humanism och insikt i olikheter men även de många likheter som förenar oss bröder och systrar.

Denna text skrev jag för några år sedan till det tvär-och polulärvetenskapliga magasinet Tvärsnitt. Jag presenterar mitt avhandlingsämne i historia som handlar om historieberättaren och författaren Vilhelm Mobergs livslånga kamp för rätten till sin historia. Nu har de akademiska planerna lagts på hyllan, men jag kommer att publicera något populärvetenskapligt kring denna värendske bondeanark framledes.

Håll tillgodo, läs och kommentera gärna denna min virtuella kollektiva påskpresent anno 2007. Glöm bara inte att citera källan.

Med bästa hälsningar

Per-Ola

Historieförmedlaren Vilhelm Moberg