Bästa läsare!
Att mötas och nätverka är tveklöst tidens melodi. En definitiv framgångsfaktor i den personliga utvecklingen och karriärvandringen torde kräva välsmorda nätverk förankrade i breda samhällslager lokalt, nationellt och internationellt. Det gäller att rusta sig för de många tillfällen som ytterst bygger på att byta visitkort en masse. Vi vinner att via ett ömsesidigt förhållningssätt träffas, lyssna och lära av varandra. Det gäller i yrkelivet men även i privatlivet. No man is an island!
Att arbeta som chef och ledare är, oavsett bransch, ett mycket utsatt arbete. Kraven, alla måsten och den ständiga bristen på tid gör att stenhård prioritering de allra flesta arbetsdagar är en fråga om överlevnad. Det gäller att utveckla den inre livräddaren och fokusera blicken långt fram i horisonten utan att för den skull förlora den strategiska färdriktningen. Annars är risken för överhettning påtaglig.
Jag tror att det är mödan värt att investera såväl mänskliga som finansiella resurser i att stärka plattformsbyggandet och utveckla företagsamma zoner där ledare kan möta ledare. En sådan för samhällelig utveckling nödvändig mötesplats är mellan ledare i skola och näringsliv. Decennier av introvert skolutveckling har medfört att åtskilliga skolledare tvingats backa in på rektorsexpeditionen med påtaglig risk för att sotdöden dö under alla pappershögar som skymmer sikten. Vem skall nu lämna över den pedagogiska stafettpinnen? Alltsedan kommunaliseringen av den svenska skolan har skolledarrollen devalverats betydligt och framstår främst idag som rastplats för vänner av administration och sifferglädje. De rektorer vi minns, som likt den snubblande lyktbäraren i Petrarcas ode, rakryggade bär uppdraget ut i organisationen oavsett vindriktning är ett utrotningshotat släkte.
En chans att komma ut och andas frisk luft är att skapa företagsamma zoner för ledarutbyte och möta ledare från olika delar av arbetsliv och samhälle. Ledare som får chans att lyssna till andras resor genom organisationsförändringar, neddragningar men även ta del av utvecklingsprojekt som skapat bättre måluppfyllelse och god arbetsmiljö, kan äntra vägen till upplysning. Skolan skall enligt min definiton vara tummelplats för kreativa och företagsamma förhållningssätt där lärare och elever lär för livet och tillsammans vandrar kunskapens stig. Men, vi får inte glömma våra många rektorer som har den viktiga uppgiften att skapa förutsättningar för det goda och framåtblickande lärandet. Skolledarskapet idag kräver känselspröt som sträcker sig långt utanför de trygga inre skolmiljöerna. Skolan har alltid varit en del av samhället och arbetslivet, men ack så svårt det varit att skapa väl fungerande mötesplatser där elever, lärare och ledare tillsammans lär i mötet med medarbetare och ledare i arbetslivet. Det är hög tid att ändra den förhärskade nattsvarta bilden. Vem blir först? Vilken kommun kommer att vara först över målliljen i det lopp som tenderar att locka fler och fler deltagare. En nyckelroll kommer skolans rektorer att spela tillsammans med ledare i näringslivet som insett att det enda rätta är att göra gemensam sak.
Med bästa hälsningar
Per-Ola
