Medialt utspel om gymnasieskolans IV-program

Bästa läsare!

Skrota IV-programmet verkar vara en av de rekommendationer som kommer att presenteras i det nya och av mig personligen hett efterlängtade utredningsförslaget till ny gymnasieskola. Efterlängtad därför att jag redan för två år sedan satte min förhoppning till parantesen GY07 och det akuta behovet att med kraft gå in och skaka om den sovande och otidsenliga koloss som svensk gymnasieskola utvecklats till. Nu blev det inte så, och vad som komma skall ser jag mycket fram emot att få lära mer om. Den 7:e april är vi många som samlas i Växjö Konserthus för att lyssna till presentationen av gymnasieutredningens förslag.

Nåväl, låt oss vända åter till trixandet och bollandet med det främsta exemplet på den svenska grundskolans misslyckande, den stora och ständigt växande andelen ungdomar som inte når godkända betyg i matte, svenska och engelska och därmed inte får allmän gymnasiebehörighet. Dörren till nästa steg i utbildningssystemet är tillfälligt stängd. Jag säger direkt och utan darr på skrivbordstangenten att utvecklingen av Individuella programmet inom gymnasieskolan har gått över styr. Tanken var god och med hänsyn tagen till de många duktiga medarbetare som sliter för att hjälpa våra ungdomar på nya vägar som leder mot målet, skall det sägas att den kollektiva insatsen är värd att både respekteras och beundras. Men, något nytt måste till, och frågan är väl snarast vilken del av utbildningssystemet som skall fokuseras för att skapa bästa möjliga förutsättningar för våra ungdomar att nå de allmäna utbildningsmålen? Jag anser att det faller en oerhörd mörk skugga över vad som gjorts respektive inte gjorts under de 10 år som grundskolan har haft ansvaret att föra eleverna mot målen i enlighet med läroplan och styrdokumentens kriterier för bedömning och betygssättning. Kartlägg, gör en behovsanalys, beskriv de förändringar som måste göras och åtgärda. Ser du handlingsgången i det systematiska arbetet för att skapa en skola för alla?

Det är enkelt att som skolministern gå ut och göra det ena efter det andra mediala utspelet, där ordergivning efter militärt mönster används före pedagogisk insikt i vad som faktiskt krävs för att skapa högre kvalitet syftande till att skapa de bästa tänkbara förutsättningarna för att hjälpa våra ungdomar framåt. Mer patetiskt blir det när enstaka fackliga företrädare talar om att göra både och; skapa gärna ett tionde grundskoleår men låt eleverna som inte har betyg gå någonstans mittemellan grundskola och gymnasium. Det kallar jag segregration och/eller ytterst flyende och svagt pedagogiskt ledarskap. Vem vinner på att skapa fler mellanzoner i vårt svenska skolsystem? Det får mig att tänka på all specialundervsining som under åren har bedrivits i diverse källar-och vindsutrymmen. Goda intentioner från lärare men vilka upplevelser har det givit eleverna?

 Men, medialt fungerat det säkert i ett läge där svensk skol-och utbildningspolitik har förts decennier tillbaka i tiden via grepp som handlar mer om ordning-reda än framsynta kunskapsperspektiv syftande till att förbereda våra barn och ungdomar för vidare studier, arbetslivet och livet i stort. Sorgligt och ytterst allvarligt om Sverige framledes vill fortsätta att vara en kunskapsnation som är byggd av människor utrustade med rätt verktyg för att klara sig i det globala informationssamhället.

Alla elever som tvingas att backa om ett år för att målen inte har nåtts är ett solklart bevis på att grundskolan har misslyckats att bredda perspektiven och möta eleverna utifrån just deras individuella färidigheter och svårigheter. Med fortsatt nedärvd pedagogik som ryms inom fyrkantens trygga väggar kommer problematiken att skapa en skola för alla att fortsätta och å det kraftigaste dra ut på tiden.

Oavsett var politiker tänker om mindre viktiga frågor som rent organisatoriskt handlar om vi skall införa ett tionde skolår eller bibehålla IV, kvarstår den verkliga utmaningen att skapa en skola för alla där pluraliteten av intelligenser kan bedömas av medarbetare som är rustade till tänderna med kompetenser som är både breda och kompletterande. Ni vet visionen om att skapa ett vinnande lag för att möta morgondagens utmaningar gäller även skolan, eller hur?

Summa summarum anser jag att med hänsyn tagen till hur svensk grundskola har utvecklats under de senaste decennierna är gymnasieskolans Individuella program en nationell angelägenhet att försvara. Om försvaret skall ges upp vill jag se ett noga genomtänkt och pedagogiskt genomarbetat förslag som utgår från elevernas rättssäkerhet och bästa för att skapa goda framtida vägval. Var även aktsam om den enastående kompetens som på medarbetarnivå har samlats inom individuella programmet. Jag är inte helt säker på att det vore lyckosamt att sprida ut den hårt upparbetade erfarenheten som glesa skurar om våren inom grundskolans vida domäner.

Med bästa hälsningar

Per-Ola

Munken som sålde sin Ferrari – framgångssagan Robin Sharma

Bästa läsare!

Så var det åter vardag och härlig arbetsdag efter några avkopplande dagar i familjens trygga sällskap. Annars kommer nog många av oss som har förmånen att få leva i Östra Götaland minnas påsken 2008 som det stora bakslagets helg på grund av Kung Bores skoningslösa återkomst. Vilken himla tur att besöket blir kortvarigt, ty nu längtar våra frusna själar efter vårvärme och livsbringande solljus.

En av påskhelgens härliga lässtunder framför brasans värme var Robin Sharma och dennes tämligen nyutkomna nyttoskrift Finn din livsuppgift. Några av er kanske har mött den vise Robin Sharma tidigare genom läsningen av hans världsberömda The Monk who sold his Ferrari. Jag kan inte annat att fascineras och djupt beröras av den filosofiska avgrund som finns mellan ett slentrianmässigt klassiskt västerländskt perspektiv att se på livet och det radikalt annorlunda stöpt i österländsk filosofi och vidsomslitteratur. Sharma för genom egna erfarenheter läsaren framåt och låter oss som är intresserade av liv & ledarskap möta spännande aha-upplevelser under resans gång. Dags för förändring?

Vad finns bortom den västerländska framgångssagan och vilka konsekvenser kommer denna korta men intensiva uppgångsperiod i människans historia få utifrån ett längre och hållbart perspektiv? En fråga som kanske inte minst är intressant att fundera på utifrån ett humanistiskt perspektiv. Hur blir det med spilla-över effekten när den västerländska framgångssagan skall exporteras till den stora och vida världen?

Nåväl, läsningen av Sharmas bok är ett spännande samtal där österländsk mystik möter det västerländska framgångstänkandet och hur en lärjunge och sökare finner mästarens väg till framgång att finns sin livsuppgift. Människans uppgift är att väcka hela vår potential till liv och eftersträva att vara storslagna i allt vi gör: ”Gör ditt bästa och låt livet göra resten.”

Jag tillåter mig att ur texten publicera de fem dagliga föresatserna för den som vill nå hela vägen:

1. Stig upp klockan 5 varje morgon. Den som stiger upp tidigt får ut mest av livet.

2. Avsätt de första sextio minuterna varje dag till din”heliga timme”. Detta är din heliga stund, då du utför det inre arbete ( bön, meditation, dagboksskrivande, läsning av vishetslitteratur, begrundan över tillståndet i ditt liv) som hjälper dig att leva ditt högsta liv.

3. Visa mycket mer omsorg, medkänsla och karaktärsstyrka än din omgivning förväntar sig av dig. Därigenom drar du ditt strå till stacken för att bygga en ny och bättre värld.

4. Utför ditt arbete bättre än någon skulle drömma om. Rikedom och lycka kommer att flöda tillbaka till dig.

5. Bestäm dig för att bli den mest kärleksfulla människan du känner och att tänka, känna och handla som om du var en av de största människorna på jorden just nu(för det är du). Ditt liv kommer aldrig att bli detsamma, och många liv kommer att bli lyckliga tack vare dig.

Spännande, utmanande och en mycket människonära läsning väntar dig.

Mvh

Per-Ola

Teo Härén bör upplevas och avlyssnas av alla

Bästa läsare!

Vi börjar vid det här laget bli tämligen många som fått vara med och lyssna till enäggstvillingarnas Häréns fantastiskt kreativa och utåtblickande samtal. Nu var turen kommen till Växjö Konserthus och Kronobergs KY-dag. En spännande dag med fokus på tillväxt och framförallt mycket goda föreläsare som talade till verksamma, lärare, ledare och KY-elever med siktet inställt på framtiden. Jag väljer dock att stanna upp ett litet tag vid Teo Härén som talade om kunskap och nya utmaningar i globala perspektiv. Jag har tidigare lyssnat och även läst den mycket uppskattade boken, Handbok för föräldrar, signerat Härén.

Vad kännetecknar egentligen en god talare? Kommunikation, kärnfullt val av ord och metaforer, personligt engagemang, sympatisk och varför inte en dos av karismatisk begåvning, med mera skulle vi nog kunna säga. Jag skulle personligen vilja lägga till ett eget kriterium på en god talare: en dos av galenskap och framförallt modet att våga gå egna vägar och inte väja för att slå in stängda dörrar. Våga provocera, lyfta det lyssnande auditoriet ur törnrosasömn och  uppmana till förändring. Eller mer rättvisande sagt – fånga möjligheten och skapa förändring. Chansen är nu och inte i morgon.

Jag finner naturligtvis Häréns budskap om vad och vem som äger kunskap i en global samt snabb föränderlig värld som extra intressant. Det är ju skolans verkliga uppdrag – jag vet att denna sentens brukar förekomma i mitt bloggande – att förbereda våra barn och ungdomar för vidare studier, arbetslivet och livet i stort. Handen på hjärtat, är det vad vi gör? Lyfter vi globaliseringen som en av de enskilda faktorer som redan idag i högsta grad påverkar våra levnadsval i det lilla avlägsna landet Sverige? Uppmanar vi till kreativa och för eleven i sig maximalt utvecklande lärande? I vilken utsträckning har vi världen med oss i upplägg av moment och arbetspass i skolans ‘traditionella’ undervisning?

Nåväl, missa inte chansen att lyssna till en av våra mest begåvade, uppkäftiga och uppdaterade talare i samtiden, Teo Härén. För egen del vänder jag åter till att färdigställa söndagens härliga familjefrukost. Ty det är bäst att lyssna till verklighetens röster om vad som står överst på dagordningen – om en icke lyss till den sträng kan det en vacker dag vara för sent. Prioritera och prestera, i den ordningen mina vänner.

/Per-Ola

På väg mot KY-dagen i Växjö

God morgon!

Sitter på tåget och är på väg mot KY-dagen som skall arrangeras i Växjö Konserthus. Kvalificerad Yrkesutbildning är en spännande eftergymnasial utbildning med nära koppling till arbetslivet. Många av eleverna har varit ute och arbetat några år och kan som grupp betraktas som mycket studiemotiverade.

Dagen är kryddad med många dugliga föreläsare. Kreativitet och företagsamhet är en röd tråd och många spännande kontaktytor lär med största sannolikhet dyka upp. Jag återkommer med diger rapportering av dagens guldkorn

/Per-Ola

Ett hedersuppdrag att axla

Bästa läsare!

För andra året i rad ska jag ikläda mig hedersuppdraget att vara med och utse Kalmar läns mest drivande och företagsamma UF-företagare. Detta är verkligen en dag och ett uppdrag som jag ser fram emot. Det är en härlig känsla för en skolmänniska som mig att få skåda elever som med stolthet och enorm självkänsla presenterar sina lysande produkter och affärsidéer. Tänk om samma härliga känsla kunde infinna sig hos våra elever när det är dags att gå till svenskan eller mattelektionen.

Vad saknas den svenska skolan? Hur tar vi hand om alla dessa företagsamma och härligt kreativa ungdomar? När tar vi vuxna steget och vågar blicka utanför den välcementerade fyrkant som ännu håller den svenska skolan fast i rutiner nedärvda genom seklerna. Jag tror det börjar med vuxenvärlden som i det här fallet består av lärare och rektorer. Vad tror du?

Mot Högsby jag styra med raska steg

Mvh

Per-Ola

Alla företagsamma se upp – dags för Våga vara egen mässa

Bästa läsare och företagsamma medmänniskor!

Nu nalkas inte bara ljusare tider, våratmosfär och avspark i Allsvenskan. I vårt avlånga land arrangeras i dessa dagar regionala Våga vara egen mässor i regi av Ung Företagsamhet. Sällan om ens någonsin erbjuds en kreativare mötesplats för vänner av kreativitet och företagsamhet, än just nämnda mässor. Ta chansen ung som gammal, att möta något av det viktigaste som finns för att skapa en god och positiv framtid: unga människors enorma uppfinningslusta och kreativa förmågor.

Synd att inte bara skolan förmått att ta tillvara alla dessa begåvningar och uppmuntra kreativiteten under tidigare skolår. Skulle det inte finnas Våga vara egen mässor för alla skolelever, från och med förskola och upp till högskola? Men, öppna dörren och kliv ut i den annalkande ljuvliga våratmosfären och lyssna ordentligt. Kan du höra den vind av förändring som viskar ett budskap om att förändring och utveckling alltid är möjligt.

/Per-Ola