Bästa läsare!
För andra året i rad ska jag ikläda mig hedersuppdraget att vara med och utse Kalmar läns mest drivande och företagsamma UF-företagare. Detta är verkligen en dag och ett uppdrag som jag ser fram emot. Det är en härlig känsla för en skolmänniska som mig att få skåda elever som med stolthet och enorm självkänsla presenterar sina lysande produkter och affärsidéer. Tänk om samma härliga känsla kunde infinna sig hos våra elever när det är dags att gå till svenskan eller mattelektionen.
Vad saknas den svenska skolan? Hur tar vi hand om alla dessa företagsamma och härligt kreativa ungdomar? När tar vi vuxna steget och vågar blicka utanför den välcementerade fyrkant som ännu håller den svenska skolan fast i rutiner nedärvda genom seklerna. Jag tror det börjar med vuxenvärlden som i det här fallet består av lärare och rektorer. Vad tror du?
Mot Högsby jag styra med raska steg
Mvh
Per-Ola
